Fas 3.8

Interoperabilitet

3.1
Anbud eller upphandling?
3.2
Förfrågningsunderlag
3.3
Källor
3.4
Kravspecifikation –Funktionella och icke-funktionella krav
3.5
Kravspecifikation – Sensordata
3.6
Kravspecifikation – Hållbarhet
3.7
Kravspecifikation- Personuppgiftssäkerhet m.m.
3.8
Interoperabilitet
3.9
Krav på IT-arkitektur
3.10
Utvecklingsmetod och process
3.11
Validering av personuppgifter
3.12
Lagring och delning av uppgifter
3.13
Reflektion och nästa steg
Nulstil tidslinje

Interoperabilitet handlar om olika systems, organisationers eller processers förmåga att effektivt arbeta och kommunicera tillsammans.

I en kommun kan interoperabilitet minska inlåsningen till en leverantör, skapa en mer flexibelIT-miljö, minska inlåsning av data och göra upphandlingar enklare. För leverantörerna innebär det enklare design och färre kundanpassningar och bättre skalbara lösningar.

Interoperabilitet bygger på tekniska principer, men kräver också organisatorisk kapacitet och gemensamma regler (standarder, styrning, lagstiftning) för att möjliggöra datadelning internt och externt. EU-lagstiftningen främjar interoperabilitet mellan bådedata (GDPR) och tjänster (interoperabilitetsförordningen). De nya dataområdena har tagits fram för att skapa och kräva interoperabilitet. Därför harmekanismer för minimal interoperabilitet (MIMs) utvecklats som stöder delning av data och underlättar skalbarhet.

Eftersom marknaden för smarta städer fortfarande är omogen är det svårt att säkerställa fullständig interoperabilitet. Kommuner kan dock följa vissa principer för att förbereda sig på bästa sätt, även om det kan vara utmanande på grund av organisatoriska förhållanden, högre kostnader eller leverantörsbegränsningar.

Interoperabilitet är därför ett långsiktigt mål som kräver omställning på kommunal, regional, nationell och EU-nivå.

Hur går man tillväga

Grundläggande principer för beredskap för interoperabilitet i kommuner:

  • Separera data, datadelning och applikationer. För att undvika leverantörinslåsning och skapa flexibilitet måste data, datadelningsfunktioner och applikationer hållas åtskilda. Detta kräver att du arbetar med datamodeller (dataformat) och API:er (regler för dataåtkomst). Använd gärna befintliga standarder, men var systematisk och strukturerad, även när standarder saknas.
  • Känn till din roll i datadelning
    I datadelningsprocessen kan du vara:
    • Dataägare (ansvarar för datakvalitet och tillgänglighet)
    • Dataanvändare (använder data för uppgifter)
    • Funktion för delad datadelning (driver de tekniska lösningarna)
    • Förstå din roll och de tillhörande tekniska, organisatoriska, juridiska och praktiska utmaningarna.
      Dataägaren har vanligtvis det största organisatoriska ansvaret. Mer information om roller finns i artikeln om samverkan och minimikrav i ”Verktyg”.
    • Arbeta systematiskt och strukturerat med data. För att göra data användbar måste flera olika kompetenser inom kommunen användas. Involvera IT och juridik i relation tillteknisk kompetens, tydliga processer och rutiner, regelefterlevnad och enledning som motverkar "silos".
    • Om kommunen är dataägare ska följande sju steg genomföras:
      1. Insamling
      2. Ägarskap
      3. Informationsklassning
      4. Förvaring
      5. Strukturering
      6. Kvalitetssäkring
      7. Delning

Varje steg kan bestå av flera delprocesser.

Værktøjer

Läs mer